Curly

Om jag hade haft någonting att säga det vill säga. Dagarna försvinner in i ett novembermörkt regnsudd just nu. Segar sig fram och svischar förbi med blöta strumpor och träningsvärk som enda bevis på att dom någonsin har inträffat. Fast jag är ganska nöjd med det, just nu. Nöjd med mig själv för att jag tycks ha tagit mig igenom dom första veckornas smekmånad på gym utan att känna att jag aldrig mer tänker sätta min fot där. Nöjd för att regnet legitimerar min lust att mest hänga i soffan med täcke, kudde och Grey´s. Nöjd för att jag vet att jag snart kommer få somna med näsan tryckt mot en hals som luktar bäst av allt och där jag sover bättre än någon annanstans.

November kommer aldrig bli en favorit men i år kanske jag kan uthärda den utan bestående mentala skador eller landsflykt.

Hur som helst, tid finns plötsligt, vad som däremot saknas är motion, även där fyller ett hästliv sin funktion. Höpåsar och spånbalar är tunga grejer. Vad som även saknas är disciplin och sinne för proportioner, i någon slags bråkig vals där ingen kan komma överens om vem som egentligen för. Och gud vad jag babblar när det enda jag ville få fram var att jag har köpt ett gymkort och sen utnyttjat det varenda tillgänglig dag sen dess. Därav bloggbristen. Jag var till och med på ett lunch-pass poweryoga i måndags, vilket är så totalt okaraktäristiskt att det nästan slår det humoristiska i hur ovig jag är. Men det är en del av en plan, "prova på varenda pass som finns för att dra ut på tiden det kommer ta innan du ledsnar och tar en årslång paus. Igen."-planen.

Jag har även lyckats få till en vadslagning med en lika osannolik gymbesökare som mig som kanske, kanske kan få mig iväg till gymmet även efter att den maniska perioden har slagit över i den oundvikliga utråkade fasen. Tyvärr satte vi nog straffet lite för billigt. En flaska dyrt vin kan har inte stoppat mig från något tidigare.

Jaja, tiden får utvisa, själv tänker jag släpa ner min morgonpömsiga kropp på ett lunchpass pump.

Hepp.

(lunch-pass är dom enda pass mitt kvällsjobb tillåter. Dom är även kvart kortare än alla andra pass. Föredömligt, på min ära)

För trots en del (kärleksfullt, märk väl) häcklande i diverse kommentarsfält så är det inte bara Gurra som behöver en omgång renlevnad. Brist på hästliv och disciplin måste åtgärdas innan en ny garderob måste inhandlas. Och 28 års självkännedom vittnar om att det gäller att smida medans järnet är varmt, träningsenergi är nyckfulla krafter. För mig i alla fall.

Den här veckan roar vi oss med att fylla i rapporter till försäkringsbolag, plåstra om höger knä efter ett klumpigt fall på jobbet, plåstra om vänster armbåge efter en halk på hemtrappen, betrakta den krossade te-muggen som nog är bortom omplåstring och blåsa torr datorn med hårtork efter ett glas vatten.