Mycket vill ha mer.
Idag har jag både fått böter, tappat körkortet och blivit satt i fängelse. Det är ju förvisso inte första gången, jag har åtminstone lagt ner ovanan att blunda när kontrollen är spårlöst försvunnen. Det man inte ser kan ju inte göra så ont.. Man ska vara glad för det lilla har jag hört.
Hoppade upp lite på höjder som inte jag och Hugo varit på tidigare varpå jag tänker "ta det lugnt nu" och min kropp hör "gasa som fan nu".
Försök ett.
-Du, böter på det där!
Försök två.
-...och där rök kortet..
Försök tre.
-Allvarligt, nu blir det snart finkan.
Men det gick ju fint tillslut. Har en gång sett en video på mig själv när jag hoppade förra hästen, av någon anledning ser den ut att gå i slowmotion och med den som bevis har jag lyckats övertyga mig själv om att jag inte rider för fort då och då, kan nog skrota den teorin. Men när jag hittade bromsen gick allt finfint och jag är supernöjd nu även om jag mest såg detaljfel direkt efteråt.
"Du, för två månader sen gick ju inte hästen att svänga och nu tog ni er igenom hela banan, du borde vara nöjd. Och bromsa, du borde bromsa också."
Broms? Jag vet så liiiite om hästar (för du pratar väl om hästar?)
Hahaha! Framåtryttaren är absolut coolast, tuta och kör bara. Antingen går det som vinden eller så får man en flygtur och hamnar i gipsvagga ett par månader. No guts no glory.
Och ja, när jag la upp ribban på 1,10 efter att inte ha suttit på en hästrygg på ca 10 år var det nog bara min korkade trippsökande hjärna som sa åt mig att piska den stackars hästen över hindret. Det handlade om en jävla massa vilja och tur.
Angående skivan behöver du inte döda mig..inte än iaf. Kommer vara i uppsala ett tag framöver, hör av mig när jag kommer till svallet så kan du ta in på stadshotellet i Gnarp el nåt.
Tågmamma; När du kommer och rider ska jag visa dig vart den sitter, efter filmningen ;)
JJ; Nja, det är nog lite skitsamma, kraschar man så kraschar man, fördelen när det går fort är väl att man med lite tur kan landa en bit bort från häst, hovar och hårda bommar. Om man missar ridhusväggen alltså. Jag tror det är lite som med fyllon, dom gör sällan illa sig när dom trillar medans den som är beredd på det bryter lårbenshalsen.
(peppar peppar, ta i trä, klappa katterna, nämen faan dom är svarta, gaah!) Jag har faktiskt aldrig trillat och slagit mig så illa att gips krävts, det brukar vara dom mer odramatiska avtrillningarna som gör mest ont, man hinner tänka på vägen ner.
Stadshotellet i Gnarp? Då måste det ju ändå vara bättre att bara ge mig själv husarrest..
