Oroväckande utveckling.
I övrigt har jag;
Spenderat en hel kväll ute -i högklackat (nåja, allt är relativt. men det var inte sneakers) utan att gå (åka taxi) barfota hem. Oroväckande vuxet.
Sett en, flera, hela filmer utan att behöva pausa, spola tillbaka och ha "såg du det där? nä? lite längre då"-prat med någon. Det har aldrig heller hänt. Filmtittande blev plötsligt just filmtittande. Oroväckande det med.
Minimerat antalet ångestattacker över idiot-krönika med förnekelsemetoden. Dock är dom avgrundsdjupa när jag glömmer bort att förneka. Oroväckande alltihop.
då kan det vara så att "hem" är fel plats för dig...
När åker du?
Känner igen känslan att aldrig längta hem.
Och då menar jag aldrig.
Torgnysdotter kan vara något på spåren, kanske skulle man sadla om, satsa på något som passar en, typ att bli ziegnare.
Torgnysdotter; Ja kanske..eller så är det bara roligt att se nytt.. 6/10 åker jag till hong kong, vidare till sydney den 9:e..
BBB; Haha, vet inte om vi passar i väst och megakjol?! ;)
curly och b: problemet är att med åren (jag har några fler än ni) blir man tragiskt varse att det mesta inte är nytt. Allt blir mer och mer likt och hjulet är svårt att återuppfinna...
Fan va dyster jag låter, men jag är det inte. Hjärnan blir mer kreativ när man slutar tro att resandet hänger samman med geografi. Allt blir bättre. Jag lovar.
förresten, m, du fortsätter väl blogga i görlig mån??
Torgnysdotter; mmm, du har väl rätt. Men samma saker är roligare med ny utsikt då. I alla fall.
Jodå, jag kommer nog skriva då och då. Eller hela tiden. Det är ytterligqare en sak jag inte har en aning om ;)