Bilburen ungdom
Det blev en bil. En Ford Fiesta. Den ser ut ungefär som min första bil, förutom att någon har kapat den på mitten. Jag köper mindre och mindre bilar för varje gång.
Skönt i alla fall, har man en gång vant sig vid att ha bil så visade det sig vara obekvämt att vara utan även om jag inte har ett jättestort egentligt behov av den. Skönt var också att det visade sig finnas ett försäkringsbolag som fortfarande betraktar mig som ungdom, närmare ett år till i alla fall. Ungdom med rabatt, inte den där typen av ungdom man var innan 25 då det var dyrare istället.
Kommentarer
Postat av: Beatrix Vnunk
Ska du verkligen ha bil? Är du säker?
Postat av: Mims
Hmm, nä.
Ur en nu-kan-jag-åka-vart-jag-vill-när-jag-vill-synvinkel så vill jag verkligen ha bil. Även ur synvinkeln nerifrån staden i dalen upp till berget som huset ligger på.
Ur en säkerhets-ekonomiskt-allt annat-synvinkel? Förmodligen inte.
Trackback