Curly

Världen utanför fönstret är grågrågrå och det regnar. Inte något våldsamt spöregn utan den strilande, iskalla varianten som kan hålla på forever and ever. Folk gnetar förbi med paraplyer och kapuschonger, nerhukade och skyndande. Ingen vill vara ute. Förutom dom två ankorna som vankar runt på gräsplätten bredvid parkeringen, jag vet inte vad dom sysslar med, dom brukar hänga i den anlagda tjärnen på andra sidan huset men dom tänkte väl "vatten som vatten, lets byta ankdamm" och tog en promenad, inte vet jag.

Kontentan av det hela är i alla fall att såna här dagar är jag så jävla glad att jag inte jobbar på kontor.

Om jag skulle sitta i ett ljusrörsbelyst kontorslandskap och se det här utanför fönstret skulle det ensamt vara skäl nog för terapi. Att sjava omkring hemma i mjukbyxor och ömsom se dåliga serier på tv och hänga med datorn med katterna kurrandes i ett hörn av soffan känns på det stora hela kanske inte så spännande men helt ok.