Självbedrägerier

-Men har du börjat städa ur lägenheten då?
-Nä..men asså..jag har ju inte så mycket prylar, det går fort.

Lögn och förbannad dikt.
Nästa vecka lämnar jag över nycklarna till lägenheten för några månader. Efterssom den hyrs ut möblerad så har min hjärna lurat mig att tro att det kommer gå fort och smidigt att tömma den på det som inte ska vara kvar. Skitsnack. Jag har shitloads av prylar. Överallt. Dammiga är dom också.

-Lite kläder och några böcker. Skivorna. Hur lång tid ska det behöva ta?

Jag har flyttat fem gånger dom senaste 5 åren. Inte mindre än tre gånger på ett år. Jag borde väl ändå veta bättre. Kan man tycka. Tre..ambitiöst..packade bokkartonger senare kan jag återigen konstatera att böcker väger. Tungt. Och då har hundratals böcker spridits till vänner, släkt och loppisar dom senaste åren.

Det här är nära besläktat med ett annat flitigt använt påstående.

-Menvafan. Jag har ju inga skor!

Haha. Jag har närmare bestämt ett femtiotal skor. Varav jag använder ungefär fyra. Ett självbedrägeri i sig självt är ju även det tiotal högklackade skor som finns i gömmorna. Minst 8 kan jag inte gå i. Och dom få tillfällen i mitt liv som inbjuder till högklackat inbjuder alltsomoftast även till alkohol. Big no-no. Jag har aldrig, aldrig faktiskt haft dom på fötterna även på vägen hem. Aldrig.

Och det här kan fortgå i evinnerlighet.

Jag har inga jackor.
Jag har inga kläder.
Jag har inget att läsa.
Jag har inget att lyssna på.

Lögn, lögn lögn. Lögn.

I övrigt så fascineras jag av ihärdigheten hos min Blocket-stalker, glädjs åt och med min vackra gravida Mynta-Mia och nyser som fan av det damm som ryms i några hundra pocketböcker.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0