Curly

Jag ar fortjust i kyrkor, har alltid gillat dom. Vissa aker till Tallin for sprit, spa, golf och..ja, andra saker. Sjalv har jag plagat delar av familjen runt varenda rysskyrka i hela Tallins gamla stad i timmar. Ju pampigare desto battre, finns det sma svartkladda tanter och lit de parade-barar bland all massing och bladguld sa ar lyckan liksom gjord. Det ar inte sa mycket religionsdelen av det hela som tilltalar mig, jag ar inte ens konfirmerad aven om religion alltid var ett av favoritamnena i skolan, utan mer den kyrkliga kulturen och byggnaderna i sig.

Av precis dom skalen sa tilltalar dom katolska kyrkorna mig mest, ingen slar katolikerna nar det kommer till bladguld och sma svartkladda tanter. Dom har mest guld och lider mest av alla. Och sa far dom bikta sig. Gora korstecknet och lyssna pa pipiga korgossar. Valdigt da Vinci-koden.

Hade inte mycket att gora sent pa julaftonskvallen, i valet mellan katolsk midnattsmassa i St Mary's Cathedral, Australiens storsta katolska kyrka, eller annu nagra avsnitt i Grey's-boxen jag haller pa att averka sa var det ganska enkelt.

Om jag fick valuta for promenaden?
Det var rena orgien i korgossar, svangande rokelsekar, bladguld, dagen till ara ett gang vitkladda nunnor langst fram, spiror, fullt uppkladda biskopar och ett tusental ivrigt korstecknande manniskor. Korsang, orgelspelande och levande ljus. Gick darifran nojd om an med lite daligt samvete over att anvanda andra maniskors tro som kvallsnoje. Men det gick over fort, Gud far betrakta det som ett studiebesok. Och ur den synpunkten maste ju aven kyrkan ha varit battre an krogen?

Funderar pa att ga och bikta mig lite till veckan, har alltid undrat hur det gar till och hur manga Ave Maria det kan kravas for att ta mig till himlen.