Löjliga familjen fick tillfällig utökning.

Idag har jag hängt med J och Dolly, sextonveckors rottweilervalp med förkärlek för att kräkas. Överallt, hela tiden och helst på mina byxor. Vilket känns sådär i allmänhet men i synnerhet när man är en smula känslig efter en oväntat kul fest.

Det är ju tur att hon är söt.
Söthet är mycket bra som förmildrande omständighet.

Och precis som vanligt så är det inte hunden på bilden som har kräkts hela dagen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0