Löjligt Lättpåverkad Lolla
Jag har fjantigt lätt för att falla in i stämningar. Böcker, musik, film, spelar ingen roll. Efter Fight Club ville jag slåss. Medans jag läste Vigliante av Andreas Roman blev jag, i smyg hoppas jag, arg på allt, alla, hela tiden. När jag läste Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalada hade jag en endast med svårhet behärskad lust att fråga ut grannarna om hur dom mådde och om jag möjligen kunde få bjuda på lite thé. Och listan kan göras oändlig.
Jag har precis varit och sett SATC-filmen och känner att något inte stämmer. Vart är kläderna? Skorna? New York? Big? Vad gör den där tjocka katten i köket och vem har petat bort en bit av min halltapet?
Det är nog bäst att sova nu.
Jag har precis varit och sett SATC-filmen och känner att något inte stämmer. Vart är kläderna? Skorna? New York? Big? Vad gör den där tjocka katten i köket och vem har petat bort en bit av min halltapet?
Det är nog bäst att sova nu.
Kommentarer
Postat av: Sofia
Vigilante är verkligen en underbar bok, håller med dig, man blev arg och upprörd och upprymd, jag ville göra som han i boken men gjorde det förstås inte, vilket är precis vad boken handlade om enligt mig.
Postat av: Curlan
Sofia; Men man blir sugen, eller hur? :)
Trackback
