Men åh så obekvämt..

Kände mig nödgad att flytta.
Ingenting funkade där borta.

Men nu är det lite som första natten i ett nytt hem. Ovana ljud, omöblerat och stökigt. Om man blir kissnödig mitt i natten blir man (läses naturligtvis som jag) tvungen att, ve och fasa, öppna ögonen och tända lampor för att inte få blåmärken och välta grejor.

Eller nya jeans. Lite stela, färgar av sig på vita soffor och är i största allmänhet bångstyriga innan dom har anpassat sig till livet på min rumpa. Jeans är ju alltid som skönast minuterna innan dom rasar i småbitar.

Höll på att skriva skor men det vore ju en lögn. Obekväma skor stannar hemma eller helst i affären. Därav bristen på klackar i mitt liv. Det och Bambi på hal is-faktorn. Men när jag väl har fäst mig vid ett par skor och börjat älska dom så är jag trogen.

                                                          image1
                                                         ´til death do us part.

Det är sorgligt när dom åldras och blir trötta. Viftar inte längre så glatt på svansen när dom får gå ut och läcker som såll.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0