Curly

Igår drog jag på mig en blyfodrad väst ovanpå Clark och ledde in Hugo i det lilla, mörka rummet där röntgenmaskinen på veterinärkliniken finns. Tänkte lite på all dyr apparatur där inne, tänkte på att det var en stund sedan Hugo fick den där lugnande sprutan, tänkte lite på försäkringar och vad dom egentligen täcker. Tänkte lite på måndagsexemplar, olyckskorpar och måndagsfödda. Kom fram till att det måste vara så det är.

Jag kollade. Jag är inte född på en måndag. Jag är ett onsdagsbarn. Sen hittade jag det här.

Måndagsbarn har fagert skinn
Tisdagsbarn har älskligt sinn
Onsdagsbarn är fött till ve
Torsdagsbarn får mycket se
Fredagsbarn får kärlek och lycka
Lördagsbarn skall mödorna trycka
Söndagsbarn får leva länge och njuta
rikt och vist och sedan berömligt sluta.

Ur: Pia Höjeberg: Jordemor : barnmorskor och barnaföderskor i Sverige. Stockholm: Gidlund, 1981

Fast någon tyckte visst det här var taskigt och ändrade i en senare upplaga ramsan till;

Måndagsbarn har fagert skinn
Tisdagsbarn har älskligt sinn
Onsdagsbarn har lätt att le
Torsdagsbarn ska mycket se
Fredagsbarn är fött till ära
Lördagsbarn ska kunskap bära
Men det barn som är fött på en sabbatsdag
är fagert och fint och fullt av behag

Tror väl fan det, galghumor kallas det.

Det är samma sak som får en att försöka auktionera ut häststackaren till vrakpris INNAN röntgenbilderna. Veterinärassistenten var nära att nappa, hon är förtjust i Hugo. Det är det som får en människa att börja fundera på att fria till veterinären, det skulle kanske bli det enklaste i längden? Det är det som får en att stå där och skämta fast hjärtat går sönder lite när man ser att han gör sitt bästa fast det gör ont.

Hugo har ont i ett knä och vi är numera två konvalescenter i familjen.
Tillvaron haltar lite skulle man kunna säga om man vill skämta till det lite.
Och det vill man ju.