Eftersom jag alltid har varit alldeles för jävla lat* för att utnyttja den a-kassa jag dumsnällt har betalat månatligen i 10 år har jag gjort en mimmi-klassiker och jobbar istället för mycket. Efter 4 kvällar i en 14-kvällars obruten jobbsvit har jag tagit ut all trötthet i förväg och vill bara grina.
Jag retar ihjäl mig på folks dumma jävla attityd till att Svenska motståndsrörelsen delar ut flygblad med uppgifter om dömda pedofiler i närområdet. Och nej-jag försvarar verkligen inte pedofili. Men att applådera ett gäng nynazisters -många för övrigt dömda för våldsbrott- försök att spela barnens Robin Hood för att vinna medhåll och sympatier är så urbota dumt att det var med våld på mig själv jag hejdade mig från att göra mig ovän med en arbetskamrat. Eller från att börja skriva svavelosande insändare till tidningen.
Igår orkade jag inte ens äta mer än en näve popcorn vilket är så totalt mot hela min natur att det i sig skulle kunna vara värt en ett eget inlägg. Halva min genuppsättning kommer trots allt från ett folkslag som i generationer har ägnat all sin vakna tid och tankekraft åt mat. Samla den, laga den och äta den. Thats what we do. Detta kompenserar jag just nu med all destruktivitetsenergi jag kan samla åt att röka så mycket det är mänskligt möjligt mellan kaffeklunkarna istället för att äta frukost. Detta kommer med all sannolikhet senare i sin tur kompenseras med hetsätning av resterna från sambons kalla pizzarester. Bra jobbat.
Det ringer i telefonen från en förmodat orolig vän som jag älskar mest av allt och egentligen vill tacka för att hon är så jävla smart och fin och förstår precis varför jag skickar upprörda sms mittinatta och som ser till att ringa och väcka mig när hon vet att jag riskerar att försova mig. Istället för att svara och berätta att hon är det bästaste och att allt är lugnt trycker jag på "tyst" och stirrar ner i kaffekoppen.
Och i stället för att få arslet ur vagnen och göra något vettigt sitter jag här och tycker orimligt synd om mig själv.
*Jag tycker på sanning att blanketter är det djävulens påfund, det jobbigaste som finns och jag serverar hellre popcorn tills fingrarna skrumpnar än ägnar timmar åt att fylla i dom. Därmed har jag diskvalificerat mig själv från att någonsin plocka ut något av den a-kassa jag betalar in. Smart.
Nu ska jag ringa Jossan istället för att läsa tidningen i jakt på nya dumheter att kräkas över. Förmodligen det ena av värde jag kommer uträtta idag.
