Curly

Jag är i alla fall jätteglad om det här visar sig vara ok men efter läsning av tidningen med tårarna i ögonen lämnar det ändå en besk eftersmak och en vag känsla av hur lyckliga vi alla ska vara över att vi lever i en del av världen där marken för det mesta inte rör sig och havet håller sig någorlunda där det är tänkt att vara och att jag är så jävla bortskämd och borde skämmas ihjäl när jag gnäller över att jag är trött eller hungrig eller inte är miljonär eller vilket skit jag nu råkar ömka mig över för dagen. Jag borde veta hut. Självklart tänker jag på Haiti men har svårt att sätta ord. Det finns inga och inga 50-kronors gåvor i världen kan lätta känslan jag har av att det inte duger, inte är bra nog. Självklart skickar jag dom där sms:en men det känns så fattigt. All respekt till dom som är på plats och gör något och jag hoppas att alla gåvor från oss som inte handgripligen kan hjälpa till hamnar där dom ska.