Alarmerande

Om man skulle leka med tanken att annonserna på Blocket representerar ett tvärsnitt av befolkningen i vårt land så borde någon slå ett slag för svenskaundervisningen, på lågstadienivå.

JAG LÄSER ANONSER PÅ BLOKET OCH BLIR ALDELES FÖR IRITERRAD PÅ STAVFEL OCH SÄR-SKRIVNINGAR OCH STORA BOK STÄVER FÖR ATT ENS UPP FATA ANONSENS INNE HÅL.



Tonårsförälder

C the fatcat utvecklar för varje vinter en större och större ovilja för kyla och snö. Jag förstår honom, det gör jag verkligen men faktum är att han har börjat bete sig som ett odrägligt barn dom senaste veckorna.

Vägrar gå ut, gömmer sig i källaren när jag gör tappra försök att locka ut honom, klöser på möblerna i rena rastlösheten och visar sig då och då enbart för att skrika på mat. Vankar rastlös runt i huset och gör små egendomliga ljud och utfall mot möbler. Dunsar då och då ner mellan oss i soffan och kräver gos och kärlek. Vid varje ansats mot altandörren från våran sida stirrar han misstänksamt på oss från den relativa tryggheten under en köksstol tills han hittar en lucka ut till tryggheten i källaren igen. I källaren ägnar han sig åt att sova. Dygnsvis.

Om vi väl lyckas få ut honom är det bara att bege sig hemifrån, är vi hemma sätter han sig strategiskt vid ett fönster, slår på det med tassen och skriker i högan sky tills han är insläppt igen. Blicken i hans små kattögon påminner mig alltid om hur mycket jag grät när fröken läste "Flickan med svavelstickorna" för oss i lågstadiet och självklart veknar jag. Skulle jag mot förmodan härda mitt blödiga hjärta så ger han sig på fönsterkittet runt rutan på altandörren med sina små vassa klor tills han är alldeles säker på att bli insläppt.

Men nu, nu har termometern slutat visa tvåsiffriga minusgrader och det här måste få ett slut. Katten ska ut och jag ska försöka härda mitt veka hjärta innan C har börjat röka, snatta och dricka folköl som dom andra tonåringarna.

Finn ett fel


Jag är inte gjord för det här. Det syns ju lång väg.

Ett par timmar, och tre strömavbrott, senare visade biltermometern -30,5. Inte ok nånstans.

Smular bäst som smular sist..

..eller den drucknes logik.

Efter ett visst antal drinkar är det tydligen ok att äta ost och kex i sängen - eftersom det var slut på chips.

Straff

Jag är lämnad ensam hemma. Det gör ingenting. Bli lämnad ensam hemma=rostade mackor med ost och marmelad i sängen framför Dr House. Det får man inte annars men lite smulor i sängen är sånt man får ta när man lämnar mig ensam hemma och det är istid ute.

(av någon anledning känns mackor under täcket mer legitimt för att det är 20 grader kallt ute, nån typ av gå i ide -instinkt kanske?)

Terapi

För dom där dagarna när man känner att man är sämst, på allt, att allt man rör vid blir skit, man ställer till det, kanske på jobbet, kanske man har blivit ovän med någon eller har klantat till sitt förhållande. Man kanske har shoppat bort semesterkassan eller krockat bilen. Ni vet dom dagarna.

För dom dagarna rekommenderar jag minst 4 avsnitt Californication innan sänggående. Sen kan man sova sött i trygg förvissning om att man i alla fall inte har snortat kokain från någons rumpa för att sedan upptäcka att någon var prostituerad. Att man inte har legat med sitt ex nya mans dotter helt ovetandes om att hon var sexton. Och psykopat. Att man inte i ren desperation har investerat sina sista pengar i en porrfilm, att man inte fick agera "stand in cock" för att stjärnan har tagit för mycket kokain -med din fru- för att få upp den.

Sånt där´nt.

Att jag sen har skaffat mig en miniförälskelse i Hank Moody är ju i och för sig oroväckande. Men hur kan man inte tycka om någon som utan att tveka ger bort en ovärdelig gitarr till dotterns pojkvän för att han ska sluta sura över att man låg med deras mamma? Som råkar vara dotterns lärare? Dessutom lyckas han med konststycket att fortsätta gå omkring som ett barn i en godisfabrik, oskyldig och lika glad över varje ny smak han trillar på. Fantastiskt charmigt.


 

 


Det här är precis samma anledning till att jag älskar nip/tuck. Dom är helt enkelt inte kloka. Perfekt. Även om man onekligen riskerar att känna sig både pryd, tråkig och torr så är deras misstag min terapi. Dessutom kan man gömma sig under kudden när man ser katastrofen närma sig, funkar sällan i verkliga livet.

 


Miniårskrönika

Bloggbristen är påtaglig, liksom fantasin. I brist på egen kreativitet snor jag en lista från Jo.
1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Helt säkert, jag kan bara inte minnas vad, om vi bortser från att jag var sekunder från att elda ner ett hus. Det har jag aldrig gjort förut.

2. Höll du några av dina nyårslöften? Kan inte minnas några löften, bra så, inget lovat, inget brutit.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja, flera. Bästa Mia fick söta Smilla, min guddotter. E fick en söt liten A och min systerson gjorde mig till gammelmoster med lilla Anton.

4. Dog någon som stod dig nära? Ingen människa, lilla Chosan katt försvann dock och har aldrig hittats.

5. Vilka länder besökte du? Australien.

6. Är det något du saknat år 2009 som du vill ha år 2010? Hm, nä..mindre olyckor vore önskvärt men det är väl mer en önskan om avsaknad av något. Typ.

7. Vilket datum från år 2009 kommer du alltid att minnas? 10 februari stod jag frysande utanför Arlanda efter 34 timmar på flygplan och flygplatser i morgonsol och gnistrande snö, väntade på M och tyckte allt var overkligt. Overkligt på ett bra sätt.

8. Vad var din största framgång 2009? Svårt, inga mätbara får man nog säga. Jag tycker dock det var ganska stort av mig o M att gå från sms och telefonsamtal från andra sidan jorden till någon typ av sambos över en hotellnatt i Stockholm utan att ta ihjäl varandra.

9. Största misstaget? Äh. (Här lämnar jag föregående talares svar. Det känns alldeles rätt.)

10. Har du varit sjuk eller skadat dig? Inget allvarligt.

11. Bästa köpet? Min mac.

12. Vad spenderade du mest pengar på? Eh..vet inte, ytligheter alldeles säkert.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad? Massa saker.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2009? Omöjligt att svara på, massor men jag är dålig på att hålla saker i kronologisk ordning i mitt huvud.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Gladare.

16. Vad önskar du att du gjort mer? Umgåtts med dom vänner som inte är i min omedelbara närhet per automatik, varit bättre på att höra av mig.

17. Vad önskar du att du gjort mindre? Orsakat olyckor.

18. Hur tillbringade du julen? Med delar av min utspridda och stora familj och senare med M:s familj.

19. Blev du kär i år? Ja, jo, typ.

20. Hur många one night stands? Nada.

21. Favoritprogram på TV? 2009 har inte varit tv-tittandets år. Vi plöjde dock flera säsonger Nip/Tuck. Bland annat.

22. Bästa boken du läste i år? Haha. Jag har läst säkert ett hundratal böcker i år. Många minns jag knappt och andra kan jag inte rangordna.

23. Största musikaliska upptäckten? Lykke Li tror jag, fast det var nog egentligen -08

24. Något du önskade dig och fick? Ja.

25. Något du önskade dig men inte fick? Nä, tror faktiskt inte det.

26. Vad gjorde du på din födelsedag 2009? Inte mycket alls, dan efter vill jag dock minnas en middag med overkligt många rätter och vinglas.

27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Kanske, vet inte, jag är rätt nöjd. Om vi inte ska dra upp det där med olyckorna igen.

28. Hur skulle du beskriva din stil år 2009? På samma sätt som alla år, planlös och rätt vanlig.

29. Vad fick dig att må bra? Massa trevligt umgänge. M, Bada badkar. Böcker, musik och det där vanliga. Lite träning fick jag in på slutet.

30. Vilken kändis var du mest sugen på? Hm. Där var det där med minnet igen..

31. Vem saknade du? I början på året saknade jag ungefär alla.

32. De bästa nya människorna du träffade? Minnet folks, minnet. Smilla kanske, hon är ju ny i ordets rätta bemärkelse.



Do not try this at home kids

En sak har jag börjat lära mig med åldern, jag vet inte om det egentligen är en speciellt värdefull lärdom efterssom själva essensen av kunskapen är att det kommer vara så här och det finns inte ett skit jag kan göra åt det. Men i alla fall, här är den, min samlade livsvisdom.

Olyckor råkar alla ut för.
Vissa olyckor råkar bara jag ut för.

Jag tappade en kaktus igår. Istället för att låta den lilla krukväxten trilla i golvet och sen sopa upp resterna slängde jag reflexmässigt ut händerna i en jonglerings-kanske-kan-jag-rädda-den-rörelse. På något vis lyckades jag dribbla in kaktusen i magen och ägnade sen en stund åt att med pincett dra ut kaktustaggar ur huden på magen och delar av händerna. Om kaktusen var giftig? Nja, jag behövde inte uppsöka vård men dom röda, svullna och kliande prickarna efter varenda tagg talar väl i alla fall för att kaktusar inte använder taggarna enbart som tom skrämseltaktik.

Och sopa, det fick jag självklart göra ändå.

Joråsåatt

Man ska vara försiktig med vad man önskar sig och blabla. Jag tyckte att jag lika gärna kunde vara halvsjuk och bakis idag som bara halvsjuk men vaknar helt obakis med totaltäppa, nysattacker som sätter skräck i katten och feberspringor till ögon.

Ja, som sagt, jag bad väl om det. Nu sätter vi igång med alla dom avslappnade åka-äta-smörgåstårta-hos-födelsedagsbarn-rusa-till-apoteket-komma-ihåg-att-jag-inte-har-någon-present-irra-på-stan-springa-hem-och-städa-efter-hantverkare-kanske-hinner-vi-lite-fotboll-schysstarå-skynda-till-nästa-födelsedagsgalej som alla förkylningssöndagar av rang bör innehålla.

Enda trösten är väl att om det här är flunsan så var det inte så illa ändå. Men det bör jag väl inte skriva, vem vet vilken illvillig gud som läser och tänker straffa mi härnäst.

Kära förkylning..

Jag sitter här och försöker tänka på när vi egentligen sprang på varandra igen? Minnet sviker mig men visst har vi väl setts ett par veckor nu? Jag skriver detta efterssom vi inte tycks kunna kommunicera på något annat vis vilket jag tycker är sorgligt. Men som du nog har förstått så mår jag inte så bra av vårat förhållande, ditt velande gör mig galen. Där i början av din flirt med mig så uppskattade jag det nästan, ett par dagar i säng, bara du, jag och Dr House med bara korta och milda besök av din vän Feber.

Jag hade kunnat leva med det.

Men nu, jag vet inte riktigt vad du vill? Du och feber kommer varje morgon och lämnar mig varje kväll ensam med tankarna på om du kommer vara där när jag vaknar. Om jag ska gå och träna eller säga åt mina vänner att jag hellre vill vara med dig? Jag vet ju aldrig och som du kanske förstår börjar jag bli otålig nu. Det är nog dags nu för dig att bestämma dig. Antinger flyttar du in här på heltid så vi får göra upp en gång för alla eller så får du nog gå nu.

Puss.

Jag ska bara

Jag brukar gnälla lite över att jag lever med Alfons -jag ska bara- Åberg. Det finns ingen situation där man inte kan klämma in ett sista "jag ska bara" innan man går utanför dörren/äter/whatever. Egentligen är det bara tomt gnäll, för det mesta i alla fall, och det slår mig att jag egentligen är precis likadan, fast på dom stora grejorna.

Jag ska, allt det där man ska, sen. Jag ska bara göra något helt annat först.

( Och jag har faktiskt tänkt skriva något på den här stackars bloggen för länge sedan, jag skulle bara göra något annat först.)

Dementi

Om det inte slutar regna snart så dör jag.
På riktigt.

I själen i alla fall och det är väl den som räknas antar jag. För kroppen är det inte mycket med. Jag tar tillbaka allt jag sagt, gymmet är ett fruktansvärt ställe, jag har svinont, överallt, och vore det inte för att jag aldrig kunde hålla truten så skulle jag förmodligen aldrig mer gå dit.

Så, tillfällig sinnesförvirring där senast.

Rättelse; Dö november, dö.

Och på den femte dagen, regn

Eländesmåndag. Halva dagen har jag ägnat åt att intala mig själv om att jag aldrig mer ska dricka sprit. Nånsin. Halvvägs in i en redig portion thaimat har den tanken ersatts med att jag aldrig mer ska äta. Nånsin. Sen åt jag upp resten, matkoman är ett faktum och efterssom teven vägrar funka och jag har tittat upp mina gratisminuter Grey´s anatomy på internet och är tvingad till en timmeslång paus kan jag väl lika gärna ägna lite tid åt den här stackars eftersatta bloggen.

Om jag hade haft någonting att säga det vill säga. Dagarna försvinner in i ett novembermörkt regnsudd just nu. Segar sig fram och svischar förbi med blöta strumpor och träningsvärk som enda bevis på att dom någonsin har inträffat. Fast jag är ganska nöjd med det, just nu. Nöjd med mig själv för att jag tycks ha tagit mig igenom dom första veckornas smekmånad på gym utan att känna att jag aldrig mer tänker sätta min fot där. Nöjd för att regnet legitimerar min lust att mest hänga i soffan med täcke, kudde och Grey´s. Nöjd för att jag vet att jag snart kommer få somna med näsan tryckt mot en hals som luktar bäst av allt och där jag sover bättre än någon annanstans.

November kommer aldrig bli en favorit men i år kanske jag kan uthärda den utan bestående mentala skador eller landsflykt.

Maniska perioder

Jag är inte riktigt van vid att ha såna relativa mängder av fritid som jag har haft sen jag kom hem från Australien. Jag är van vid att ha häst. Att jobba heltid och ha häst, åtminstone om man inte har dom där man bor, äter upp den mesta av vad som annars är att betrakta som fritid. Bland annat. Dom äter upp betydligt mer än så men det är en helt annan, och egentligen lycklig, historia. Non, je ne regrette rein.

Hur som helst, tid finns plötsligt, vad som däremot saknas är motion, även där fyller ett hästliv sin funktion. Höpåsar och spånbalar är tunga grejer. Vad som även saknas är disciplin och sinne för proportioner, i någon slags bråkig vals där ingen kan komma överens om vem som egentligen för. Och gud vad jag babblar när det enda jag ville få fram var att jag har köpt ett gymkort och sen utnyttjat det varenda tillgänglig dag sen dess. Därav bloggbristen. Jag var till och med på ett lunch-pass poweryoga i måndags, vilket är så totalt okaraktäristiskt att det nästan slår det humoristiska i hur ovig jag är. Men det är en del av en plan, "prova på varenda pass som finns för att dra ut på tiden det kommer ta innan du ledsnar och tar en årslång paus. Igen."-planen.

Jag har även lyckats få till en vadslagning med en lika osannolik gymbesökare som mig som kanske, kanske kan få mig iväg till gymmet även efter att den maniska perioden har slagit över i den oundvikliga utråkade fasen. Tyvärr satte vi nog straffet lite för billigt. En flaska dyrt vin kan har inte stoppat mig från något tidigare.

Jaja, tiden får utvisa, själv tänker jag släpa ner min morgonpömsiga kropp på ett lunchpass pump.
Hepp.

(lunch-pass är dom enda pass mitt kvällsjobb tillåter. Dom är även kvart kortare än alla andra pass. Föredömligt, på min ära)

Kärlek

Att bli väckt av hantverkare är väl inget man förknippar med stillsam lycka. Men att bli väckt av hantverkare som a) gör precis det man behöver b) håller med om allt man säger c) är ute ur huset på 20 minuter inklusive kaffetid d) är trevliga, kan sprida sån lyckoenergi att jag fann ork att boka in mig på ett lunch-pass styrketräning.

För trots en del (kärleksfullt, märk väl) häcklande i diverse kommentarsfält så är det inte bara Gurra som behöver en omgång renlevnad. Brist på hästliv och disciplin måste åtgärdas innan en ny garderob måste inhandlas. Och 28 års självkännedom vittnar om att det gäller att smida medans järnet är varmt, träningsenergi är nyckfulla krafter. För mig i alla fall.

Stormotoriskt utmanad

Ja inte vet jag, somliga skyller på finmotoriken. I mitt fall duger det inte, finmotoriken tycks det inte vara något större fel på. Det är att hålla sig på fötterna och låta bli att sabba dom stora sakerna jag har problem med.

Den här veckan roar vi oss med att fylla i rapporter till försäkringsbolag, plåstra om höger knä efter ett klumpigt fall på jobbet, plåstra om vänster armbåge efter en halk på hemtrappen, betrakta den krossade te-muggen som nog är bortom omplåstring och blåsa torr datorn med hårtork efter ett glas vatten.
För extra underhållning kan vi alltid kasta en blick på den fina kaminen och fantisera om när det nästa gång kan tänkas få fladdra en brasa i den. Inte kommer det vara jag som tänder första tändstickan i alla fall, det lovar jag.

Jag fattar faktiskt inte. Jag är ärligt talat ganska bra på att vingla omkring bland fulla, ostyriga människor med glas på en liten bricka utan missöden, kan liksom plocka upp saker från golvet med samma bricka i ena handen utan olyckor och jag brukar vara ganska bra på att pillo ihop/isär små saker. Men gå rakt fram i vanliga livet utan större olyckor? Icke.

Omläsning

 

 

Caipirinha med Döden.

 

Jag har lite svårt att bestämma mig för vad jag egentligen tycker om den här boken nu. Vet att jag tyckte riktigt mycket om den första gången jag läste den för några år sen. Men det faktum att jag inte riktigt kan släppa den och att jag läste ut den på vad som endast kan betecknas som rekordfart  måste nog ändå tyda på att den är ...bra, i brist på bättre ord av vad som fastnade.

 

Läsvärt i alla fall, för den som inte har något annat för sig i helgen så kan väl en bok om caiprinha och döden vara på sin plats.

 

 


Spåtant

Visst är det Halloween i helgen väl? Jag har det på känn. Jag har även på känn att det av mina jobb jag ämnar ägna helgen åt kommer ta det på allvar. Jag ser spindelväv som hamnar överallt, jag ser horder av barn i utklädnad, Jag ser vuxna i utklädnad, jag ser att någon kommer be mig delta i spektaklet.

Jag ser inte fram emot det.

I brist på..

större inspiration fyller vi en sån här från Beatrix sida.

Du heter: Mimmi

Smeknamn: Mitt namn har alltid varit mitt smeknamn. Mina ärade föräldrar valde att döpa mig till en sak och kalla mig för något helt annat, till slut ledsnade jag på namnförvirringen som lätt uppstod och la till det som förnamn.

Låt som när du är ledsen sörjer till: Dom få gånger jag verkligen har sörjt har musik inte varit prio ett, inte i den akuta fasen i alla fall. Men när det handlar om fan-vad-det-är-synd-om-mig-nu-sorg så kan det bli lite vad som helst..ofta någon Kent-ångest-låt.

Vad tror folk om dig? Ingen aning. Ska man veta sånt? Men så där i efterhand har jag fått höra att folk har fått en första intryck av att jag är betydligt tuffare och mer bestämd än vad jag egentligen är.

Stämmer det? Som sagt...vet inte. 

Vad får du oftast komplimanger för? Mitt hår.

Vad säger du för att imponera på någon? eh..har nog inga såna fraser..

Hur imponerar man på dig? Mod imponerar på mig. Känslomässigt mod. Mod att göra det man inte vågar. Folk som bryter upp trygga liv och åker för att vaccinera barn i Darfur. Såna saker. Människor som har tydliga mål och ambitioner och som kämpar för det lilla.

Brukar du skratta för dig själv? Ja, ganska ofta faktiskt. Väckte faktiskt min kille genom att skratta i sömnen för någon vecka sedan.

Vad står det i ditt senast inkomna SMS? Hej! Nu är vi framme..det gick bra att köra :-) hoppas du sovit gott..du såg ut att göra d iaf då jag gick..sötis..;-) pusspuss!

Var bor du? Sundsvall.

Trivs du där? Ja. Och nej. Men mest ja.

Äger du några Converse? Flera, i olika stadier av förfall.

Brukar du bli för full? Nä, inte så ofta. Inte nu för tiden i alla fall.

Är du allergisk mot något? Tydligen. Upptäckte vid 27 års ålder att jag tex var allergisk mot katt och häst. Efter att ha levt alla dessa hår med domsamma. Gör fortfarande, c the fatcat är mig kärare än att han får flytta för några nysattacker och täppt näsa. Pollen.

Har du haft sex idag? Nix.

Nästa mål i ditt liv: Det var ju just det ja..småskaligt är det väl att få arslet ur vagnen och komma igång med någon slags träning..igen..

Hur svarar du i mobilen? Beror på vem som ringer.

Vem ringde du senast? Jossan.

Vad sa den du senast pratade med i telefonen? Oj, massa saker. Bra saker.

Antal timmar sömn inatt: 8..typ.

Sov du ensam? Nej.

Brukar du komma i tid? Ja. 

När mår du bra? För det mesta är jag väl precis så nöjd som jag gör mig.

När blev du fotad senast? På jobbet. En tjej behövde bilder till ett tidningsreportage

Hur känner du dig nu?. Nyvaken fast jag varit uppe ganska länge, nöjd med dator, tystnad och kaffekopp.

Vanligaste färg på dina kläder: Svart, vitt och jeans.

Vad tycker du om fötter? Väldigt lite, i bemärkelsen att jag sällan lägger märke till folks fötter. Har på senare tid dock fått ett problematiskt förhållande till strumpor. (Läs: Strumpfacistisk sambo)

Vad saknar du? Just nu? Jag saknar min mamma och småsyskon för att det var länge sen jag träffade dom. En bil. Frukost.

Hade du en bra kväll igår? Mjo, jag jobbade.

Favoritdryck på morgonen: Kaffe med mjölk eller te med mjölk och honung beroende på dagsform.

Rakar du benen? Ibland.

När brukar du oftast gå och lägga dig? 1-2...eller runt 5 beroende på hur jag jobbar.

Är du blyg? Ja, ibland i alla fall även om det nog sällan märks.

Sysslar du med någon idrott? Nej. Tyvärr.

Vill du hellre ha mail än brev? Beror väl helt på men jo, mail är ju ganska praktiskt.

Tror du på kärläek vid första ögonkastet? Jag tror på attraktion vid första ögonkastet.  

Har du spytt offentligt? Minns inte men det har jag säkert gjort någon gång. 

Är du nöjd med ditt liv? Ja, jo..men "nöjd" tycker jag på det stora hela är ett märkligt tillstånd som är svårt att hålla mer än korta stunder i taget. Mycket vill ha mer. Men på det stora hela har jag allt jag vill ha, just nu.

Är du bortskämd? Defintionsfråga. Men det är jag nog på en del punkter. Och väldigt obortskämd på andra. Definitionsfråga som sagt.

Vad gör du i morgon? Är ledig. Saknar en ledig kväll hemma så jag kanske lagar middag åt min kille och utmanar honom, mig själv och vårt förhållande på ett par omgångar alfapet.

Vad är det värsta du vet? Oj. Beroende på när jag får frågan kommer det nog helt olika svar. Just nu : försäkringsbolag i allmänhet och Moderna i synnerhet.

Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka? Återigen en definitionsfråga. JAG tycker sällan att det handlar om slöseri.

Vilken kändis tycker du är en bra förebild?

Vad längtar du till? Konstaterade senast igår att inget speciellt är bokat i den närmsta framtiden, inga resor, konserter eller dylikt. Men jag hoppas att jag längtar efter en resa senare i vinter.

Har du bra vänner och äkta vänskap? Ja.

Vad använder du för shampoo? Vad som helst, det är balsamet som är det kluriga.

Vad är det finaste du fått? Oj. Jag fick en ponny av min pappa vilket var värt mycket ur alla synsätt men lätt det dyraste jag fått.. I övrigt så har jag fått mycket, stort som smått, materiellt som inte, som är värt massor.

Hur gammal är du: 28

Du samlar på: Ingenting.

Gröna eller röda äppeln: Jag är kinkig på äpplen, gillar bara dom som inte är sura eller mjöliga. Röd-gul-gröna brukar dom väl vara.

Vem ringer du när du är arg/ledsen? Jossan, mamma, Mia, Anette eller Magnus, beroende på tillfälle och orsak.

Gillar du golf? Nej.

Vilken tid gick du upp idag? 10.

Har du sovit i din egna säng inatt? Ja.

Har du strumpor på dig nu? Ja, tjocksockar.

Är det okej att gråta? Ja, självklart.

När grät du senast? Förra veckan var det nog.

Vad skulle du göra om du vann en miljon? Ingen aning. Skulle nog börja med att köpa mig en bil. 

Bär du glasögon eller linser? Linser och enbart linser sen mitt senaste par glasögon blev söndersuttna i en soffa för fem år sen. Nya glasögon har stått på "to-do"-listan sen dess.

Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder? Nej. Handlar gärna kläder men inte utifrån märken.

När går du upp ur sängen en helgmorgon? Runt 12.

Vill du gifta dig? Nja, inget jag ser som livsviktigt.

Vill du ha barn? Jag vet ärligt inte. Hade någon frågat för några år sen hade jag svarat ja, senare men ju närmare ett diffust senare kommer bli jag mer och mer osäker och hör väldigt lite tickande klockor. Är mest rädd för att vakna barnlös vid 50 och känna att jag ångar det.

Solar du ofta? Solarium? Nej. Däremot är jag en stor soldyrkare av riktig sol.

Är du bra på att laga mat? Ja, det får man nog säga.

Är du flygrädd? Börjar bli. Mest på dom yttepyttesmå direktflygen till Landvetter från Sundsvall.

Hur vig är du? Hahaha.

Är du musikalisk? Inte ett skit, tyvärr, hade gärna varit det.

Vad dricker du helst när du är törstig? Vatten.

Tror du på ett liv efter döden? Nja. Jag VILL gärna göra det men det vetefan.

Tycker du om sushi? Ja, ingen stor favorit men helt ok.

Vad äter du helst när du ser på film? Beror väl på..mat, chips, godis..morötter framför tv:n igår. 

Bor dina föräldrar tillsammans? Haha, nej. Inte vi 6 halvsyskon heller.

Har du tandläkarskräck?Skräck är väl att ta i, starkt obehag? Ja.

Har du någon gång gråtit dej till sömns? Ja.

Biter du på naglarna? Bara när dom går sönder.

Senaste låt du hörde: Nåt radioskval, senaste låten jag frivilligt lyssnade på var Håkan Hellströms "För en lång lång tid".

Hemma igen..

..efter ett par dagar i Stockholm. Roligt häng, god mat, gott vin och goda drinkar. Lite impulsshopping på det och lyckan är som gjord. Avslutning med en lång promenad hem från gomiddagen i gamla stan till lilla lägenheten vid vasaparken och jag hade glömt vad himla vackert Stockholm är. Och vad töntigt det känns att skriva så, men jag förstår faktiskt varför en tjej från melbourne som hade pluggat i uppsala beskrev det som "the most gorgeous city ever. but fucking cold.".

Man glömmer lätt det.
Och vantarna.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0